Om jag sa att Karantänkreativ-veckan 13-17.4 var rolig så kan jag berätta att den senaste veckan har varit ännu roligare. Jag har nämligen fått äran att ta del av en massa fina texter från unga skribenter Svenskfinland över. Jag är så himla glad över att så många ville vara med i min utmaning, och framför allt är jag otroligt imponerad över vilken litterär begåvning ni besitter. Jag ser verkligen fram emot att läsa era debattartiklar, dikter, noveller och romaner i framtiden!
Bild: Pexels.com/Kaboompics.
Tusen tack för den roligaste och mest kreativa veckan på länge! Jag hoppas att du har tyckt om skrivuppgifterna och att du känner dig inspirerad att fortsätta skriva. Det bästa sättet att utvecklas som skribent är att öva, öva och öva lite till, och det har vi minsann gjort den här veckan. Så klappa dig själv på axeln och fira att du garanterat är en ännu bättre skribent nu än för några dagar sedan! Jag höjer ett virtuellt glas bubbel för dig!
Bild: Pexels.com/Pixabay
Hej och varmt välkommen till den femte och sista skrivuppgiften! I dag tänkte jag att vi ska avsluta storslaget med en skönlitterär text där det finns mycket utrymme för konstnärlig frihet. Du ska nämligen skriva antingen en utopi eller en dystopi.
En utopi kan i korthet beskrivas som ett drömsamhälle. I en utopi är allt bra, så bra att det vore omöjligt att skapa ett sådant samhälle i verkligheten. En dystopi är däremot ett skräckscenario; en beskrivning av hur världen skulle se ut om allt går käpprätt åt skogen. De flesta är överens om att utopier och dystopier inte är realistiska utan att de enbart är teoretiska begrepp som beskriver två extrema utfall. Begreppen används ändå frekvent av till exempel politiker som försöker framkalla överdrivna skräckvisioner hos folket.
Bild: Pexels.com/Prateek.
Nu är du över halvvägs i utmaningen, bra jobbat! I dag är det argumentation som gäller; du ska skriva en text riktad till makthavarna där du berättar vad du skulle vilja förändra i Finland.
Det finns många olika typer av åsiktstexter. Ledare, krönikor och debattartiklar är de vanligaste varianterna och förekommer i nästan alla dagstidningar. En debattartikel som är skriven av en privatperson brukar kallas för insändare. Skillnaden mellan en ledare och en krönika är att en ledare ofta representerar hela tidningens linje och är därmed mer saklig, medan en krönika brukar vara skriven i lite mer lättsam ton och ger skribenten större frihet att framföra sina personliga åsikter.
Bild: Pexels.com/Jopwell
Hej! Om du har klarat dig så här långt så kommer du garanterat att klara hela utmaningen, nu är det bara att köra på. I dag ska vi skriva dialog!
Dialog är ett av få tillfällen då man nästan kan strunta i alla tråkiga skrivregler. I stället ligger fokus på att så trovärdigt som möjligt gestalta en karaktär. Dialekt, slang, hummanden, tankepauser och ofullständiga meningar är mer än välkomna så länge de hör till karaktärens sätt att prata. Samtidigt bör man komma ihåg att en utomstående läsare ska kunna förstå och hänga med i dialogen. Var därför lite försiktig med att till exempel skriva ut alla repliker precis som de uttalas. Det är ett väldigt effektfullt stilmedel då det används sparsamt, men att läsa en lång dialog med bara repliker i stil med “Ja kommää noo snaart” blir snabbt tröttsamt.
Bild: Pexels.com/Min An
Välkommen tillbaka! Om du missade gårdagens uppgift hittar du den här https://elevbladet.fi/dag-1-fran-flodesskrivning-till-poesi/.
I dag ska vi träna på att skriva vardagligt men samtidigt underhållande. You guessed it – det är dags för kåseri! Ett kåseri är ett mellanting mellan en journalistisk artikel och en skönlitterär text där skribenten ofta reflekterar över vardagliga frågor eller skriver om allvarliga ämnen ur en humoristisk synvinkel. Ironi, medvetna överdrifter och överraskande vändningar är vanligt förekommande. Kåserier och krönikor är nära besläktade med varandra och många som skriver kåserier brukar i tidningar kallas för krönikörer. Helt identiska är de två texttyperna ändå inte. Båda texterna är personliga och reflekterande men skillnaden är att kåserier är ännu mer lättsamma och vardagliga.
Bild: Pexels.com/Thought Catalog
Välkommen till dag 1 av skrivutmaningen Karantänkreativ! Så himla roligt att du har hittat hit. Vi kommer att köra igång med en klassisk men väldigt nyttig skrivövning som kallas för flödesskrivning. Det här är ett perfekt sätt att råda bot på så kallade kreativa blockeringar, det vill säga när man sitter med ett tomt papper framför sig och inte får ur sig någonting. I dag vill jag att du under din flödesskrivning inspireras av de intryck du får när du tittar ut. Sätt dig vid ett fönster, på en balkong eller på en parkbänk och gör den här övningen där.
Känns dagarna långa och innehållslösa just nu? Vill du göra någonting meningsfullt med din tid men har inte kommit på vad? Har du glömt hur man skriver någonting annat än uppsatser och faktatexter? I got you! Jag heter Anna Ilmoni och jag är Elevbladets chefredaktör. Den 13-17 april kommer jag att ordna en skrivutmaning som med enkla medel hjälper dig att få fart på kreativiteten. Varje morgon kommer du att få instruktioner till dagens utmaning och tanken är att du ska utföra uppgiften under dagens gång. Utmaningarna publiceras i videoformat på FSS Instagram (@skolungdom) samt mer utförligt i skriven form här på Elevbladets hemsida.
I centrala Helsingfors, bara några kvarter från Kampens köpcentrum, ligger Svenska Folkskolans Vänners hus G18. Här verkar olika organisationer dedikerade till kultur och bildning. En av dessa är DuvTeatern, en teater för skådespelare med funktionsvariationer. DuvTeatern är ett bevis på att det för alla människor finns någon plats där man kan hitta en gemenskap och känna sig som hemma. Teatern har under vintern varit aktuell med pjäsen I det stora landskapet – en sagolik familjekrönika, en musikteateruppsättning med totalt 16 föreställningar hittills.
Att besluta sig för mellanår kan vara ett tufft val. Vi vet att unga i dagens samhälle stressar mycket inför sin framtid, det kan gälla t.ex. ens studieplats. Det finns flera orsaker till varför mellanår är ett bra val. För en del kanske tanken om ett mellanår inte slagit dem innan de får beskedet att de inte blivit antagna till den studieplats de räknat med. Då gäller det att plötsligt hitta något att göra i ett år, som dessutom förhoppningsvis kan bidra med kunskaper eller erfarenheter nyttiga för framtiden.