I skolan serveras det vegetarisk lunch. Det är bra att de som inte äter kött iakttas också. Det finns dock dagar då det inte serveras någon köttbaserad mat, vilket leder till att eleverna struntar i dagens lunch helt och hållet. Vegetariska lunchen heter ofta så konstigt att eleverna inte vågar smaka på den. De bekanta rätterna som makaronilåda, köttbullar och ugnskorv smakar alltid.
Jag tycker att skolorna borde satsa på matens utseende och att hålla ingredienserna enkla. Istället för att laga en gratäng med tre grönsaker som ingen har hört om, kunde man försöka laga maten av ingredienser som man vet att äts upp. Dessutom skulle det alltid få finnas ett köttalternativ för de elever som inte tycker om vegetarisk mat. Det kan till exempel göras genom regelbundna frågeformulär där elever får berätta vilka rätter det tycker om, och vilka de inte tycker om. De rätter som eleverna svarar att de tycker om, kan göras oftare och motsvarande så görs det mer sällan av de rätter som eleverna inte tycker om. Det är ändå bra att skolköken testar nya rätter och hur de går åt, men man skall inte tvinga eleverna att äta mat som de inte gillar.
I skolorna får man samla ihop sin egen sallad av tre till fem olika ingredienser och salladssåser. Isbergssalladen är ibland väldigt vattnig, och tomatbitarna är för stora. Kökspersonalen har säkert lite bråttom att hinna duka fram ingredienserna till de hungriga tonåringarna, men de kunde investera lite mera tid på att i det här fallet torka salladen och skära tomaterna mindre.
Jag anser att det är viktigt för kökspersonalen att veta elevernas egen åsikt om maten för att få så många som möjligt att äta skollunchen. Lunchen ger de unga energi att orka igenom skoldagen. Om de inte äter lunch, så kan de ha svårt att koncentrera sig och lyssna under lektionerna. Därför är det viktigt att lyssna på de unga och göra ändringar i menyn vid behov.
Isabella Lybeck
Prao-elev på FSS