“Klimatet är old news”, säger en styrelsemedlem när vi planerar våra mål inför riksdagsvalet. Några av oss höjer rösten och tillbakavisar påståendet med bestämdhet. Vi är fast beslutna att inte låta klimatfrågan försvinna i skuggorna. Vi fortsätter arbeta med målen och når fram till ett klyschigt mål om att kräva hårdare åtgärder mot klimatkrisen. Vad måste hända för att få tillbaka fokus på frågan igen?
Maui, Korfu, Teneriffa, Rhodos, Portugal och Kanada – platser som har drabbats hårt av katastrofala bränder under den senaste tiden. Världen vittnar om förändringar i klimatet, en uppvärmning som driver fram intensiva bränder som skövlar våra livsrum. Bränder är bara toppen av isberget – ett tecken på de faror som lurar om tillräckliga åtgärder inte vidtas. Vårt arbete för att förhindra detta måste vara lika intensivt som eldens förödelse.
Ibland undviker jag nyheter som rör klimatkrisen för att minska på den överväldigande stress den kan framkalla. Det dagliga bombardemanget av negativa nyheter kan kännas kvävande och det är lätt att förlora hoppet om världens framtid. Kanske är jag ingen klimatdomedagsprofet, men jag är en ungdom som är oroande medveten om de utmaningar vi står inför.
När jag tar upp klimatkrisen i olika sammanhang bemöts jag ofta med suckar och axelryckningar. Det är som om likgiltigheten har blivit en konstant följeslagare och klimatkrisen har reducerats till ett bakgrundsljud i våra liv. Snabbmode och materialism har blivit det nya normala. Ändå står Greta Thunberg kvar och kämpar, fortsätter att strejka, fortsätter att påminna oss om vad som verkligen betyder något.
Enligt den nya regeringen är klimatkrisen inte längre en akut fråga, den har blivit en kompromissbar diskussion. Frågetecken staplas på frågetecken. Det är här vi måste agera. Vi måste vända oss till varandra och tillsammans bilda en front som kräver handling. Vi kan inte längre nöja oss med halvhjärtade åtgärder och tomma löften.
Jag vill skrika och ropa ut all min ångest på barrikaderna och bjuder alla andra att göra det samma. Det kanske känns hopplöst just nu, men genom att lyfta frågan låter vi inte gubbarna blunda. Till beslutsfattare vill jag säga att pengar brinner också och hur kommer det kännas när era hus brinner? Det är dags att börja investera på grönare alternativ och ta tag i krisen istället för att sopa den under mattan.
Cecilia Huhtala
