Vad är stress egentligen?

Bild: Pexels/Ola Dapo.

Alla människor känner sig stressade ibland. Stressen smyger sig på i många olika situationer, framför allt då man har tidsbrist. Även scenarier där man måste prestera bra, ett utmärkt exempel är skolan, kan orsaka denna reaktion. Stress kan påverka en negativt på många sätt, men om man känner till vad stress egentligen är och varför den behövs kan man också lära sig att utnyttja stressen till sin fördel. 

Stress är en kemisk process i hjärnan. Stressreaktionen startar då man ska utföra en uppgift under en begränsad tid. Hjärtat börjar slå hårdare, musklerna spänns och man börjar andas snabbare. Reaktionen är nyttig eftersom den hjälper oss att prestera bättre. och bli mer effektiva. 

Hur man känner upplever stress är individuellt och beror till stor del på på ens tidigare erfarenheter. Även sömn är en viktig faktor när det kommer till människans förmåga till stresshantering. Sömn är även en viktig faktor gällande hur man känner av stress. En person som är trött upplever lättare stress och har svårt att kontrollera den. Därför är det viktigt att komma ihåg att ha goda sömnvanor och att vila sig ordentligt efter en stressig period. 

ÄR DU ÖVERBELASTAD OCH BORDE HANTERA STRESSEN BÄTTRE? 
Om du kan relatera till dessa punkter så är svaret ja.
– Du ligger oftast vaken länge om kvällarna utan att få sömn. 
– Du är konstant trött och känner dig aldrig utvilad. 
– Du har svårt att ta det lugnt och bara koppla av. 
– Din uppmärksamhet och din koncentration har blivit sämre. 
– Det är svårt att tänka klart och hjärnan känns som den vore gjord av sirap. 
– Du har ofta magont. 
– Du lider allt oftare av huvudvärk och migrän. 
– Du lider ofta av smärta i nacken och axlarna. 
– Du har svårt att läsa längre texter. 
– Du upplever en känsla av hopplöshet. 

Men vad händer egentligen i hjärnan när vi känner oss stressade? Då vi upplever en stressig situation så signalerar kroppen till hjärnan att vi är i fara. Signalerna skickas till den delen av vår hjärna som hanterar sådant vi inte kan styra över, till exempel vår andning, blodtryck och puls. Den delen kallas sympatiska nervsystemet. Men stressreaktionen sker inte enbart i hjärnan – även binjuren aktiveras och utsöndrar olika hormoner. Binjurens hormonutsöndring har som uppgift att höja vårt blodtryck och puls så att musklerna ska få mera energi. Vår kropp känner då mindre smärta och blodet koagulerar snabbare. Kroppen börjar prioritera de delar som kan hjälpa oss att fly, framför allt hjärnan och musklerna. Andra system och organ, till exempel matsmältningsorganen, nedprioriteras eftersom de inte är väsentliga i en liv eller död–situation. 

Multitasking glorifieras ofta i vårt prestationsstyrda samhälle, men forskningen visar tyvärr att det här konceptet är direkt skadligt för vår hjärna.

Människor som ignorerar kroppens behov av vila riskerar att skada sig både fysiskt och psykiskt. Långa perioder av stress kan leda till sömnlöshet, irritation, huvudvärk, nedstämdhet och kan även orsaka smärtor i kroppen. Långvarig stress som man har ignorerat kan i värsta fall ge allvarliga, bestående hjärnskador. Stressforskare har kommit fram till att stressen kan tära på hjärnbarken vid vår pannlob. Om pannloben skadas så blir vår koncentrationsförmåga och vår planeringsförmåga betydligt försämrad. Därför ska man försöka hantera sin stress och lyssna på sin kropp.Om du känner dig överbelastad kan du försöka lindra stresskänslorna genom träning, minskad sockerkonsumtion, en pratstund med någon du litar på eller någonting så simpelt som en spakväll. Om du inte känner att du kan hantera stressen på egen hand så ska du inte vara rädd för att söka hjälp av en psykolog eller kurator. 

Multitasking glorifieras ofta i vårt prestationsstyrda samhälle, men forskningen visar tyvärr att det här konceptet är direkt skadligt för vår hjärna. Då du gör två saker samtidigt kan det verka som att du är extra produktiv men det du faktiskt gör är att konstant skifta din koncentration mellan två uppgifter. Det orsakar koncentrationssvårigheter eftersom hjärnan den hela tiden fokuserar på någonting annat än själva uppgiften. Om din hjärna har utsatts för mycket multitasking kan det till och med vara svårt att utföra en enskild uppgift utan att samtidigt hålla på med någonting annat. Även vardagliga saker som organisering blir svårt för någon som ofta multitaskar. 

Om man själv är en person som oftast multitaskar så finns det två knep man kan försöka använda sig av i sin vardag. Första knepet, som är rätt självklart, är att försöka minimera antalet uppgifter du gör på en gång. Desto färre saker du håller på med på en gång desto bättre orkar din hjärna hänga med i svängarna. Det andra knepet är att ha en 20 minutersregel. Regeln går ut på att du koncentrerar dig 20 minuter på en uppgift och sedan fortsätter du med följande uppgift i 20 minuter och så vidare. Då hinner din hjärna sätta sitt fokus på en sak och du orkar lika bra med båda uppgifterna. 

Källor:

https://www.umo.se/att-ma-daligt/stress/vad-ar-stress/

https://www.hjarnfonden.se/2017/12/vad-ar-stress-och-vad-hander-i-kroppen-nar-vi-stressar/

https://www.verywellmind.com/multitasking-2795003

https://www.vgregion.se/ov/ism/stress–rad-och-behandling/utmattningssyndrom/symptom-pa-stress/

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *