Vi går två folkval till mötes under året 2024 i Finland, presidentvalet och Europaparlamentsvalet. Hösten har visat att presidentkandidaterna lagt stor vikt vid sociala medier i sina kampanjer. För bara tio år sedan såg valkampanjer och arenor för samhällsdebatter ut på ett annat sätt. Användningen av sociala medier förändras i samma takt som trenderna vänder.
Professor i samhällsvetenskap Kim Strandberg sammanfattar hur utvecklingen av sociala medier i politiska val har sett ut:
– Först var det samma sak men digitalt, det var politik som vanligt. Men man märker att ju längre vi har haft sociala medier så har kandidater och valstrateger börjat förstå hur det funkar. Man anpassar sina kampanjer efter sociala medier. Sociala medier börjar vara en av de viktigare kanalerna att föra kampanj i.
Strandberg anser att kandidaternas närvaro på sociala medier är en god förändring.
– Man kan känna att sociala medier har medfört mycket problem i samhället. Men jag tror överlag att det är mera positivt eftersom det ger större möjlighet till dialog med kandidaterna.
Aktuella some-trender
Höstens mest uppmärksammade SOME-beteende hos kandidaterna i presidentvalet har varit Tiktok. Inspirationen har möjligen kommit från framgången som vissa typer av kandidater, främst unga, hade i vårens riksdagsval tack vare Tiktok.
– Presidentvalskandidaterna är kanske inte de bästa att försöka vara trovärdiga på Tiktok. Jag förstår att de har hakat på trenden men jag tror inte att de kommer att vinna så mycket på det sist och slutligen, säger Strandberg om appen.
Strandberg förväntar sig att vi kommer fortsätta att se samma Tiktok-trend under Europaparlamentsvalet och framtida val.
– Man märker att det finns någon slags cykliskhet. Varje val är det något nytt, någon app, någon trend. Det finns vissa pionjärer som ofta är de unga men också kandidater från marginaliserade partier som tycker att de inte får sin röst hörd via andra kanaler. Men sedan brukar den här cykeln fortsätta och resten av kandidaterna hakar på.
Anonymitet och desinformation
Sociala medier har inte bara påverkat kandidaternas kampanjer utan också hur diskussioner förs inför val. Justitieministeriets hemsida vaalit.fi säger att “De sociala medierna erbjuder diskussionsplattformar som kan användas för att stärka demokratin och demokratiska deltaganderättigheter”. Ministeriet förhåller sig därmed positiv till påverkan sociala medier har på samhällsdebatten.
– Det är nog mera av en utopi, hur man önskar att det skulle fungera, säger Strandberg som har studerat riksdagsval i Finland sedan 2003.
Strandberg lyfter att anonymiteten på sociala medier har haft både positiva och negativa effekter på debattkulturen.
– Instinkten säger att det har varit främst negativt. Det finns mycket forskning om hur anonymitet påverkar diskussionskvalitet som visar att det ofta blir värre när folk kan vara anonyma. Folk kan bli mera extrema. Samtidigt kan anonymitet vara positivt eftersom man inte blir dömd för vem man är utan istället för sitt budskap, sitt argument.
Desinformation anses ofta vara en av de stora farorna med sociala medier. Som användare kan det vara svårt att veta vilken information som är trovärdig.
– Rasismskandalen i somras och sådana ämnen har varit på tapeten, mycket om vad politikerna har sagt eller inte sagt. Också kring den stängda gränsen mot Ryssland, där har spridits mycket desinformation, säger Strandberg.
I och med sociala mediers snabbhet och användares tendenser till passivt scrollande är det lätt hänt att det kritiska tänkandet och egna initiativet faller bort.
– Nummer ett är att läsa mer än bara rubriken. Du ska inte bara tro på inlägget utan gå till källan för att själv läsa hela texten och se om det är en trovärdig källa. Det där gör man ju nästan aldrig men man borde göra det, säger Strandberg om hur en användare av sociala medier kan undvika desinformationens inverkan.
En ny politik?
Utvecklingen av sociala medier i samband med val följer egentligen ett mönster vilket inte nödvändigtvis påverkar politiken i grunden.
– Det var hemsidor, det var bloggar, det var Youtube, Facebook. Det blev Twitter, Instagram och nu Tiktok. Det är alltid samma mönster som återkommer. Så ingen revolution, men det har självklart haft en påverkan på hur man för kampanjer, säger Strandberg.
Populismen nämns ibland som en följd av sociala mediers växande inverkan men Strandberg anser att vi inte ska vara för snabba att utse sociala medier till en syndabock.
– Populism har mer att göra med missnöje, som en slags protest till hur saker har varit. Att den växande populismen bara är på grund av sociala medier stämmer inte alls. Det är en perfect storm som man säger på engelska, en slags mix av saker.
Det varnas också om att algoritmerna på sociala medier matar oss med innehåll som vi kommer att tycka om, vilket kan bidra till radikalisering. Forskning har dock visat att algoritmerna inte är en stor bov.
– Man lär i början algoritmen så att den hittar vad du själv är intresserad av och ger dig mer av det innehållet. Risken är att man blir i en bubbla. Men det är inte så enkelt som vi tror. Forskningen är ganska tveksam till filterbubblor. Egentligen har vi aldrig stött på så många olika världsbilder som nu, säger Strandberg.
Men Strandberg anser ändå att sociala medier har förändrat samhällsdebatten.
– Mycket tack vare sociala medier märker man att tidigare icke-intresserade människor börjar följa med politiken, åtminstone har de nåtts indirekt via sociala medier. Det som är bra med sociala medier är att man kan ta del av innehåll utan att söka upp det själv. På gamla internet så skulle du ju söka upp allt själv.
Tilda Cederberg
