Om att lära sig att läsa

När jag var liten brukade vi med familjen åka på bilsemester. Mina föräldrar satt i framsätet och jag och min äldre bror satt i baksätet medan vi åkte omkring i Europa från huvudstad till huvudstad och turistattraktion till turistattraktion. Med jämna mellanrum fanns det någon känd flod eller ett berömt slott på någon sida av fordonet och då var vi förstås tvungna att titta ut genom bilfönstret och beundra sevärdheten. Jag uppskattar mina föräldrars ambitioner att visa mig och min bror i en tidig ålder delar av världen men sanningen är den att då vi med jämna mellanrum tvingades titta ut genom bilfönstret och beundra berömda floder, slott eller andra sevärdheter så ville jag ingenting annat än att landskapet skulle återgå till ändlösa skogar och motorväg så att jag skulle få återvända till min bok. För det är det jag minns från dessa resor, min och min brors ansikten riktade mot de uppslagna böckerna i timtal. Jag kommer inte ihåg någonting av Gibraltarklippan eller Gardasjön eller den nybyggda Allianz Arenan i München men jag minns de tiotals Kalle Ankas pocket och Roald Dahl böckerna jag varit alldeles förhäxad av i baksätet runtom i Europa. 

Det känns som att ungas läsande eller saknaden av det, framför allt pojkar och unga mäns, nu är mer aktuellt än någonsin. Tim Sparvs bokklubb, kampanjer som Man läser och individuella skolors egna initiativ (se till exempel Grundskolan Norsens litteraturfestival) är fantastiska försök till att uppmuntra ungas läsande. Initiativen lyfter bland annat fram läsande förebilder, ger unga en inblick i hur vardagen som författare kan se ut eller ger läsare möjlighet att med andra likasinnade diskutera böcker, budskapet är tydligt, läsning är för alla!

Jag har min familj och släkt att tacka för mitt läsintresse. Läsning har varit en stor del av min uppväxt och runt omkring mig har jag ständigt haft läsande förebilder, kvinnliga som manliga, men jag tror också att tiden spelar en roll. Jag kunde inte välja att se på en film eller att spela på telefonen där jag satt i bilen för det fanns inte möjlighet till det eftersom mycket av det vi idag njuter av inte hade uppfunnits då ännu. Idag finns det massvis med streamingtjänster som erbjuder allt mellan himmel och jord och fastän jag vuxit upp i ett läsande hem så har även jag övergått från boken till TV-rutan vid många tillfällen, hur ska då unga idag kunna välja boken framom TV-rutan om inte ens jag som är en van läsare alltid kan göra det.

För mig handlar det om att försöka reservera tid för läsning t.ex. att läsa minst en halvtimme på kvällen men också att sätta upp mål för mig själv, t.ex. ett visst antal böcker jag ska läsa i året eller per månad. Att sakta bygga upp läsrutiner eller att tävla med sig själv eller mot kompisar om vem som kan läsa mest är effektiva sätt att bli mera van med att läsa. Jag gillar också att läsa noveller eller kortare böcker med jämna mellanrum så att man tyst för sig själv kan konstatera att man läst ut en bok och kan känna sig bra över den prestationen. En annan aspekt som visat sig vara väldigt viktig för mig är att man inte alltid måste läsa en bok till slut. Alla böcker är inte bra, oberoende vad kritikerna, lärarna eller någon annan säger, ibland märker man om en bok inte är för en och då är det alldeles okej att sluta läsa den och övergå till nästa bok. Läsning ska vara njutning och genom att tvinga sig igenom en bok kommer man snabbt att ta kål på läsmotivationen.

Slutligen vill jag dela med mig av mina lästips. Alltid då och då är det någon som ber mig tipsa om en bok till dem och då brukar jag svara Naiv.Super. av Erlend Loe på grund av dess lättlästhet. Är man ovan med att läsa men vill ändå ha något med djupare innehåll är detta den perfekta boken.

Om du däremot söker mera actionpackat och inom science fiction-genren rekommenderar jag Dune av Frank Herbert. Det är lite mera krävande läsning och trilogin är lite på 500 sidor men filmen kommer i slutet av året och då känns det ju alltid bra då man kan säga till kompisarna “jag har läst boken” och jämföra den med filmen. Boken heter Arrakis – Ökenplaneten på svenska.

Söker man romantik och relationer kan man läsa boken som den nu världskända serien Normal people baserar sig på och tagit namnet av. Sally Rooneys andra roman är fängslande och filmatiseringen är ett ovanligt undantag där den lever upp till bokens standard och följer innehållet nästan till exakthet. Den finns även tillgänglig på svenska under namnet Normala människor.

Ifall ingen av de ovannämnda böckerna lockar uppmuntrar jag till att hitta en bok med ett ämne som intresserar dig och börja läsa, t.ex. kan man söka efter genre, det finns någonting för alla. Några sidor per dag eller ett kapitel per dag räcker i början och märker du att boken är intressant kan det bli väldigt svårt att hålla sig till det, med rätt bok kommer du att hitta en hobby för livet.

– Eddie Myrskog

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *