Hösten 2021 trädde många stora reformer i kraft i gymnasierna. Läroplikten förlängdes till 18 år, vilket också medförde att andra stadiet nu skulle bli helt avgiftsfritt. Samtidigt infördes en ny läroplan i gymnasierna, där systemet för kurser revs upp och gjordes om.
Tanken bakom den nya läroplanen var att betona flexibilitet och tvärvetenskaplighet, samt andra färdigheter som blivit viktigare i och med samhällets snabba utveckling. Rent konkret har det här bland annat inneburit att det som tidigare kallats kurer nu heter moduler och att deras innehåll gjorts om på olika sätt. EBL har talat med Niko Partanen, som börjat gymnasiet i år, om hur han erfarit den nya läroplanen och de andra förändringarna i gymnasiet.
Partanen berättar att förändringarna helt konkret märkts i skolvardagen bland annat genom att längden på lektionerna ändrats och att alla som börjat studera i höst fått tillgång till gratis läromedel. Även om Partanen ser de gratis läromedlen som en positiv sak, upplever han att reformen varit förhastad och att detta också märkts: “Läromedlen måste göras om för att motsvara den nya läroplanen och eftersom reformen gjorts så snabbt har vissa böcker inte ännu blivit översatta till svenska.”
I och med den nya läroplanen har ny terminologi införts i gymnasierna och man mäter till exempel studietakten i studiepoäng istället för kurser. De nya modulerna är sedan värda en viss mängd studiepoäng per modul. Det här upplever Partanen att har skapat en del förvirring. Partanen menar ändå att det finns många positiva saker i den nya läroplanen. Han påpekar också att det blivit mycket enklare att till exempel gå igenom sådant som berör teknik då alla studerande har samma dator.
I bland annat de svenska gymnasierna i Helsingfors har ett system med fyra perioder istället för fem också testats under året. Nu verkar det ändå på många håll som om systemet kommer att återgå till det normala, bland annat eftersom kritiken varit högljudd. Partanen är nöjd med det här, “systemet med fyra perioder gjorde att vi blev tvungna att ta helt för många kurser per period och ändå inte hann få in alla kurser. Dessutom blev provveckorna också längre och proven mer omfattande.” Dessa är enligt Partanen bara några av de saker som varit problematiska med systemet.
Är de här reformerna något som diskuteras mycket bland studerande?
- De flesta ettor har inte lagt märke till det så mycket, men är positiva över de gratis medlen! Bland tvåorna och treorna har det varit mera av ett samtalsämne då de märkt av förändringarna mera. De har inte heller fått de gratis medlen, vilket en del upplever som orättvist.
Adele Westerlund
