Bild: Pexels/ Madison Inouye
Diskussionen om mental ohälsa har onekligen öppnats upp de senaste åren. Om man själv mår dåligt kan steget att söka hjälp ändå kännas svårt – både praktiskt och psykiskt . Ofta försvårar själva situationen sökandet, och även rent byråkratiskt är det inte alltid så enkelt. Alla som oroar sig över sin egen mentala hälsa förtjänar ändå stöd och hjälp, trots att man stundvis kanske tvivlar på det själv.
Mental ohälsa är vår generations folksjukdom och det finns få som inte upplevt att de själv eller har någon nära som mått dåligt någon gång. Medierna larmar om skolungdomarnas psykiska mående och även ungdomarna själva oroar sig. Enligt enkäten Hälsa i skolan, gjord 2019 av Institutet för hälsa och välfärd, har 33 procent av studerande på andra stadiet varit oroliga för sitt humör under de senaste tolv månaderna.
Indikatorn: Andelen unga (%) som har varit oroliga för sitt humör under de senaste 12 månaderna
Hela landet, årskurs 8-9
Hela landet, gymnasiet
Hela landet, yrkesläroanstalter
Men hur länge och mycket ska man oroa sig förrän det inte är okej längre? Enligt Monica Ålgars, doktor i psykologi, lönar det sig hellre att söka hjälp tidigare än senare.
– Många problem är sådana, att det går enklare att få bukt med dem om man börjar i tid, berättar Ålgars.
Flera ställer sig ändå frågan om de är ‘tillräckligt sjuka’ för att få hjälp.
– Det är helt sant att det kan vara ganska svårt att få en tid till exempel inom psykiatrin om man inte har så svåra problem, men allting är planerat stegvis.
I praktiken betyder det här att mer hjälp kommer in i bilden enligt behov. Har man det jobbigt på olika sätt kan man börja med till exempel skolhälsovården, som kan erbjuda stöd och bedöma läget.
– Om man själv tycker att man mår dåligt så har man rätt att söka hjälp.
Att bli frisk är sällan enkelt, och början av processen kan för många kännas mer jobbig och ångestfylld än att stanna kvar i sjukdomen. Men om du eller någon annan känner oro för hur du mår, är det redan ett tecken på att något borde göras. Det finns goda möjligheter för alla att börja må bättre, även om det kan kännas omöjligt.
– Det finns så många olika fall, men generellt sett så finns det bra hjälp att få. Ungdomen är också en sån tid där mycket rör på sig i livet, både med livssituationer och i en själv vilket också gör det jobbigt, men det finns samtidigt också mycket hopp för förändring mot det bättre på grund av den här rörligheten, kommenterar Ålgars.
Då man väl söker hjälp är det också viktigt att komma ihåg vissa saker.
– För många kan det finnas en tröskel att söka hjälp för att man känner skam på ett sätt eller annat, men man är inte sämre än andra för att man till exempel pratar med någon, säger Ålgars.
Behovet av rehabiliterande psykoterapi växer just nu kraftigt – bara i fjol beviljades mer än 31 000 personer det av Kela. Trycket är därmed högre än förr, men målet är ändå att alla som mår dåligt ska få hjälp. Tålamod är därför viktigt då det kan ta ett tag att komma dit man ska.
Oberoende av situation eller andra omständigheter förtjänar alla stöd då det behövs. Vi pratar mer och mer om mental ohälsa, vilket är bra, men det leder också samtidigt till att många jämför sig med andra. Det är alltid okej att söka hjälp om du är orolig; du kan må dåligt utan att ditt mående på något sätt liknar någon annans. Steget kan kännas stort men, fastän det låter klyschigt: det blir bättre till slut.
Källor: THL, kela.fi
Text: Joanna Fuhrmann
