“Sjung om studentens lyckliga dag…” Hunden betraktar mig en stund före han bestämmer sig för att stämma in i mitt sjungande med ett yl. Om han är musikalisk eller om han försöker protestera mot min nyvakna röst vet jag inte, men lite stämmor gör alltid gott. Inte precis samma sak som att stå längst fram i en festsal och bli hyllad, men sen igen så tror jag inte mitt klädval av morgontofflor, abimyskläder och studentmössa på huvudet skulle vara rätt heller.